Udutrumma Medium från DOYEK UDS1

• Keramik 
• Liten storlek 
• Olika tonhöjder från kroppen
• Byggare: DOYEK
• Vikt: 1,5 kg
• Bredd: 31 cm
• Diameter 23,5 cm
• Levereras med en vadderad väska och en svart ring (cirkel)

Hos vissa afrikanska folk, i Indien och även i Iran används lerkrukor som slagverk. Lerkrukan, delvis idiofon och delvis aerofon, är samma kruka som traditionellt har använts för att bära och förvara vatten, men som också har fyllt funktionen av ett musikinstrument. Trots sin enkla form har den stor kapacitet att spela olika slags rytmer.

Kuzeh (Iran)
I Baluchestan spelas två Kuzeher med ett metallfat. Denna kombination, det äldsta idiofoninstrumentet i Baluchestan, är känd som Kuzak och Tal. Kuzehen spelas aldrig ensam. Den ackompanjeras tvärtom alltid av ett fat. Spelaren kan ändra tonhöjden genom att hälla vatten i dessa lerkrukor.

Kuzehen från Kerman är spolformad och saknar handtag. De tillverkas i små och stora storlekar för att ackompanjera folkvisor. På grund av den ojämna botten använder spelaren särskilda hållare, eller håller den med händerna eller mellan benen.

Sedan urminnes tider har den vita lerkrukan varit vanlig i provinsen Hormozgan. Denna kruka, kallad Jahleh, är helt rund och sfärisk. För att spela Jahleh slår den ena handflatan lodrätt mot halsen, medan den andra handen slår mot kroppen. Ljudet från halsen är fylligt, medan ljudet från kroppen är förhållandevis torrt. Kombinationen av dessa två ljud är storartad. Jahleher spelas enskilt eller tillsammans i grupp, även om varje spelare aldrig använder mer än en Jahleh åt gången. Inget vatten hälls i Jahleh eftersom tonhöjden inte behöver ändras.

Nigeria (Udu)
Ordet Udu betyder både keramik och fred på igbo (ett folk i sydöstra Nigeria). Det har många olika namn i Nigeria, beroende på stamområden och de ceremonier där det används. "Abang mbre" eller "kruka att spela på" är det namn som vanligen ges åt det. Keramiken och andra heliga föremål blir ett medium för andar, förfäder och gudar. Igbofolket ber böner och frambär offer inför dem för att blidka andarna och be dem om hjälp och vägledning. Under dessa riter anses udutrummornas djupa, gripande ljud vara "förfädernas röster". Traditionellt tillverkar endast igbokvinnor Uduer och annan keramik, eftersom krukmakeri är för farligt för män. Den lera som behövs samlas in på heliga platser. Att en man befann sig på dessa hemliga platser vore en allvarlig förseelse och skulle göra honom impotent. I dag prisar musikkrukornas ljud Gud i kyrkor, eftersom de flesta igbo numera är kristna. Även deras män spelar den utan fruktan för att underhålla publik på barer.

Indien (Ghatam)
Ghatam betyder kruka på sanskrit och är ett av de äldsta slagverksinstrumenten i Sydindiens karnatiska musik. Dess motsvarighet i Rajasthan kallas madga och pani mataqa (vattenkanna). Även om ghatamen har samma form som en vanlig indisk lerkruka för hushållsbruk tillverkas den särskilt för att spelas som ett instrument.
Spelaren använder fingrarna, tummarna, handflatorna och handlovarna för att slå an ghatamens yttre yta. Den lämpar sig också för snabba rytmiska mönster.

Många kända slagverkare världen över har lagt märke till det fridfulla och mystiska ljudet hos detta instrument. När det gäller traditionell iransk musik har Kuzehen på senare tid tagit sig in på anmärkningsvärda platser i olika musikaliska blandformer som spelas av moderna band, varvid Kuzehens ljud allt oftare når örat.

Liksom Kuzeh-byggare i många olika länder har även iranska hantverkare på senare år börjat tillverka sina egna, som en ny erfarenhet. Som musikinstrument, med sina särskilda egenskaper och möjligheter, är Kuzehen utan tvivel fortfarande långt ifrån känd för många musiker i landet. Vårt mål är därför att introducera och sprida den så brett som möjligt genom att tillverka fler sorters krukor med högre musikalisk kvalitet och erbjuda dem till dem som är intresserade av krukor, och särskilt till slagverkarna.